Scan barcode
rmardel's review
4.0
An excellent, fascinating, probably somewhat controversial, and certainly unnerving novel. Some of the clunkiness of the prose may be due to the translation. It is a gripping story of good and evil, of interpersonal politics, and how even being " a good person" and "doing the right thing" does not necessarily protect you from the evil within. Little evils often add up to something bigger, and the convoluted story line and petty office politics have enough realism to ring true. The real horror of this story is not the situation itself, but how each of the characters reacts until the entire situation is out of control and an even greater horror is perpetrated.
Even though the situation may seem far fetched, Jungersen captures how peoples own beliefs and psyches shape their responses and how even the "best" people are human and fallible and capable of cruelty -- something we best not forget. We have all seen situations that seem to blow up out of proportion to their beginnings. Jungersen builds on that theme and shows how easily principles can fall in a crisis situation.
It has been over a year since I read this book and I still find the memory unsettling. Perhaps it is time to look at it again.
Even though the situation may seem far fetched, Jungersen captures how peoples own beliefs and psyches shape their responses and how even the "best" people are human and fallible and capable of cruelty -- something we best not forget. We have all seen situations that seem to blow up out of proportion to their beginnings. Jungersen builds on that theme and shows how easily principles can fall in a crisis situation.
It has been over a year since I read this book and I still find the memory unsettling. Perhaps it is time to look at it again.
kingkong's review
4.0
Women in the workplace, am I right. Always scheming and plotting and trying to escape from war criminals
nisanatreads's review against another edition
Had to read this for uni and it's really slow (which I normally quite like, just not right now). I just skimmed it after a hundred pages but I will for sure pick it up again once I'm in a better mood.
simonefroelich's review
dark
emotional
slow-paced
- Plot- or character-driven? Character
- Strong character development? Yes
- Loveable characters? No
- Diverse cast of characters? No
- Flaws of characters a main focus? Yes
2.0
janlc's review against another edition
4.0
"Undtagelsen" mister næsten en stjerne til sidst. Slutningen virker lidt forceret og ikke som den afslutning resten af fortællingen fortjener. Det sagt:
Fremragende. Christian Jungersen har skabt virkelige personer, som kan irritere en i en sådan grad, som kun tredimensionelle skabninger kan. Oplæseren er tæt på perfekt, og det medvirker til at holde en investeret i en historie, der har dybde.
Fremragende. Christian Jungersen har skabt virkelige personer, som kan irritere en i en sådan grad, som kun tredimensionelle skabninger kan. Oplæseren er tæt på perfekt, og det medvirker til at holde en investeret i en historie, der har dybde.
rebeccaerglad's review against another edition
2.0
The plot really was interesting, but the writing was terrible. I could't finish, I simply could not. I thought I would get used to it, but I didn't. 1,5 stars.
aug3zimm's review against another edition
slow-paced
- Plot- or character-driven? A mix
- Strong character development? No
- Loveable characters? No
- Flaws of characters a main focus? Yes
2.0
daschneider's review against another edition
3.0
Interesting plot but clunky writing, trying to be a treatise on genocide and a novel, at the same time.
spygrl1's review against another edition
4.0
Four Danish women work in a small office, a government center that researches genocide. The hope is that studying horrifying events will lead to insights that can prevent their recurrence. But in spite of what the women know about the human capacity for cruelty, they are unable to prevent office cliques and subtle exclusion from growing into paranoid rivalries and delirious attacks. Perspective shifts among the four women -- glamorous but dependent Malene, intellectual Iben, outsider Anna-Liese, and secretive Camilla -- enabling (or forcing) the reader to identify with then hate and fear each in turn.
I think the book's more melodramatic, thriller-ish elements are a mistake -- I wish Jungerson had kept his characters in the psychological hothouse (the main part of their office is called the Winter Garden) rather than sending them into the streets to struggle with unequivocal thugs, but the novel remains a rich, provocative experience.
The New York Times review
I think the book's more melodramatic, thriller-ish elements are a mistake -- I wish Jungerson had kept his characters in the psychological hothouse (the main part of their office is called the Winter Garden) rather than sending them into the streets to struggle with unequivocal thugs, but the novel remains a rich, provocative experience.
The New York Times review
pontuselias's review against another edition
4.0
Egendomligt nog är det ont om riktigt sedelärande och spetsiga skildringar av den nya borgarklassen av utbildade akademiker. Både Dickens, Zola och Tolstoj hade troligen gnuggat sig riktigt i händerna när man sett utgångspunkterna, mångårigt utbildade individer inom bisarra ämnen med självutsagda radikala åsikter och med stort självförtroende om sin egen kompetens. Alla rör sig vidare i avgränsade regelklara miljöer med stiligt och fashionabelt yttre med kvick dialog och självsäker sexuell medvetenhet, men under ytan är alla ensamma, har ångest och då de läst sin Freud alldeles för mycket troligen sinnessjuka. Möjligen har frånvaron av sådana romaner att göra med att författare i alldeles för hög grad tillhör denna grupp, om inte de gör så innefattar typen troligen de flesta av de författarnas läsare. Som sagt skulle en sedelärande skildring vara det intressantaste angreppssättet, dock är det mest thrillern och kriminalromanen som utforskat detta område, vilket är på gott och ont då denna genre har sina begränsningar.
De anställda på det statliga institutet för forskning om folkmord i den danska huvudstaden mottar anonyma hotbrev, vilket utlöser ett antal sociala spänningar mellan de kvinnliga anställda på den lilla arbetsplatsen. Berättelsen flyter emellan de teoretiska lärdomarna om folkmord och mänsklig ondska, den egendomliga och nyckfulla arbetssituationen för akademiker inom humaniora, sociologin och utgångspunkterna för mobbing på en arbetsplats samt de ångestfyllda människorna som klamrar sig fast vid sina roller och skenbart ärliga relationer.
Denna bok börjar verkligen totalt lysande och är då bland de säkraste samtidsskildringarna från Skandinavien under senare år. Samspelet mellan de ovannämnda nivåerna är gnistrande intelligent gjort som nyskapar thrillerformen till en mycket öppnare och intressantare samtidskritik. Flera av de enskilda kapitlen är så pass smärtsamma att de knappast går att läsa, även då det överhängande mysteriet håller uppe intresset att komma vidare.
Dock blir boken efter hand mer än en deckare än en samhällstragedi, där thrillerbiten är betydligt mindre bra skrivet och mer traditionellt. Möjligtvis är den inledande delen lite för bra och öppen för att slutet ska bli riktigt tillfredsställande, men man kan irritera sig på att alla problem löses genom en grundligt elak person. Detta hade kunnat bli något så betydligt märkvärdigare än så om författaren hade fortsatt att tänja gränserna.
De anställda på det statliga institutet för forskning om folkmord i den danska huvudstaden mottar anonyma hotbrev, vilket utlöser ett antal sociala spänningar mellan de kvinnliga anställda på den lilla arbetsplatsen. Berättelsen flyter emellan de teoretiska lärdomarna om folkmord och mänsklig ondska, den egendomliga och nyckfulla arbetssituationen för akademiker inom humaniora, sociologin och utgångspunkterna för mobbing på en arbetsplats samt de ångestfyllda människorna som klamrar sig fast vid sina roller och skenbart ärliga relationer.
Denna bok börjar verkligen totalt lysande och är då bland de säkraste samtidsskildringarna från Skandinavien under senare år. Samspelet mellan de ovannämnda nivåerna är gnistrande intelligent gjort som nyskapar thrillerformen till en mycket öppnare och intressantare samtidskritik. Flera av de enskilda kapitlen är så pass smärtsamma att de knappast går att läsa, även då det överhängande mysteriet håller uppe intresset att komma vidare.
Dock blir boken efter hand mer än en deckare än en samhällstragedi, där thrillerbiten är betydligt mindre bra skrivet och mer traditionellt. Möjligtvis är den inledande delen lite för bra och öppen för att slutet ska bli riktigt tillfredsställande, men man kan irritera sig på att alla problem löses genom en grundligt elak person. Detta hade kunnat bli något så betydligt märkvärdigare än så om författaren hade fortsatt att tänja gränserna.